Den gamla svenska byn i Ukraina

I södra Ukraina, vid floden Dnepr ligger Gammalsvenskby som är en del av byn Zmiivka. Som namnet antyder så har platsen en tydlig koppling till Sverige.

Personerna som ursprungligen befolkade platsen i slutet av 1700-talet var estlandssvenskar från den idag estländska ön Dagö. Vid den tiden var Dagö under svensk besittning och efter en rättslig tvist tvångsförflyttades runt 1000 estlandssvenskar till en bit mark i nuvarande Ukraina där de skulle starta sina nya liv. Man tror att ungefär 135 personer överlevde resan och de första tuffa åren efter att de kom till den ödsliga landytan på 13 000 hektar.

Det nuvarande namnet på byn etablerades efter att tre tyska byar grundades runt svenskarnas område. Tyskarna beslagtog en stor del av svenskarnas mark, och efter deras intåg kom det att kallas för Gammalsvenskby. De svenskar som bodde i byn fortsatte att tala sin svenska dialekt och upprätthöll svenska traditioner trots att kontakten med Sverige i princip var obefintlig och att relationen med de omkringliggande tyska byarna var ansträngd.

Första världskriget ledde till svåra förhållanden i Gammalsvenskby och efter den ryska revolutionen bad många bybor om att få komma till Sverige. År 1929 flyttade 881 personer till Sverige och bosatte sig främst på Gotland. Endast ett fåtal personer stannande kvar i den lilla byn i södra Ukraina.

Den variant av svenska som talas i Gammalsvenskby kan utan större svårigheter förstås av svensktalande i andra delar av världen och den räknas till ett av de östsvenska målen, där även finlandssvenska och estlandssvenska ingår. En del vardagliga ord kan dock vara svåra för oss i Sverige att förstå. Potatis heter katüflar, morötter pürkan, tomater boklezane och päron heter düllje. Språket har av förståeliga skäl influerats av både ryska och ukrainska såväl som tyska. År 2014 uppskattade man att endast tio personer, samtliga kvinnor, talade gammalsvenska.

I mitten av mars i år kom rapporter om att ryska trupper omringat området där Gammalsvenskby ingår – Hur framtiden ser ut för dess invånare och språket är svår att sia om. Byborna har genom historien visat sig överkomma svåra prövningar så förhoppningsvis kan de göra det även den här gången.

Arkiv
Esperanto – För en fredlig samexistens mellan skilda folk och kulturer
Doktor Esperanto var det pseudonym som upphovsmannen till språket använde och som gav namn till…
Läs mer
Rolig och rar eller lugn och märklig?
Trots att de skandinaviska språken är lika varandra på många sätt så finns det några…
Läs mer
Jag har det på tungan… Lethopedia!
Lethopedia är termen för att ha ett ord på tungan. Det kommer från grekiskans lḗthē…
Läs mer

Ett ögonblick!

Din förfrågan hanteras