Sedan 1950-talet har forskning bedrivits för att hitta ett sätt för datorer att automatiskt översätta mellan språk. Bland annat Google har kommit en bit på vägen med Google Translate, där principen ju mer text desto bättre gäller, baserat på statistik. Men det finns fortfarande inget program som har lyckats producera högkvalitativa översättningar.

Anledningarna till detta är många – de flesta av dessa program baseras på ord-för-ord-översättning. Språk består av mer än enstaka ord, och orden i sig kan ha flera betydelser. Dessa program kan för det mesta inte skilja på ordens olika betydelser eller grammatiskt analysera meningarna. Dessutom har ett ord i ett språk sällan en direkt motsvarighet i ett annat språk, och alla språk är uppbyggda av komplicerade grammatiska system som är svåra att överföra automatiskt sinsemellan.

Ord har dessutom konnotationer, det vill säga abstrakta betydelser som vi förknippar med dem. Det är otroligt viktigt att välja rätt ord för att skapa rätt effekt. Med tanke på att kommunikation är en så pass komplex apparat inom ett enda språk, förstår man hur komplext det är att kommunicera mellan två språk.

Det är alltså kontexten som avgör hur ett ord ska översättas. Som Nataly Kelly i en artikel i Huffington Post om maskinöversättning så korrekt påpekar, är översättare inga vandrande ordböcker, utan de skapar ett nytt språk för att överföra betydelsen av källspråket till målspråket. Översättning är till syvende och sist ett kreativt yrke som vilar på översättarens stora kunskapsbank om olika kulturer, språkvetenskap och ämnesområden.

För all del, maskinöversättning kanske kan passa en viss typ av tekniska översättningar, som manualer där enstaka ord ska översättas. Men för ekonomiska översättningar, när t.ex. en produkt eller tjänst ska marknadsföras och måltexten måste anpassas till målmarknadens publik, eller juridiska översättningar där exakta formuleringar är avgörande för tolkningen, känns maskinöversättning fortfarande fjärran.